Den där jävla dagen (del 1)

Den närmaste tiden kommer min blogg att bli lite extra intressant! Jag kommer nämligen att stegvis lägga upp delarna av sagan Den där jävla dagen, som jag och några andra har författat på Facebook. Spänning utlovas!
Idag börjar vi med den första delen, sedan kommer jag att pytsa in delar lite då och då.

Den där jävla dagen (del 1)

Författare:
Jag
Anna Långberg Ranstad
Ewa-Mari Hedman
Linnea Forsgren
Anton Stjärnbrandt
Kajsa Karlberg

Gert visste redan när han vaknade på morgonen att just den här dagen skulle bli den värsta i hans liv. Det började med själva vaknandet - han var inte hemma. Han var inte ens inomhus. Gert hade sovit på en trottoar! På hans kind rann snus. I håret hade han ett fastkletat tuggummi och något som luktade konstigt. Bredvid honom låg en äcklig gubbe. Sedan fortsatte dagen i samma anda...

Han kravlade sig upp och märkte han att det fanns jordgubbskräm på den äckliga gubben, det fanns jordgubbskräm på Gert också. Han stelnade till av fasa. Vågade inte ens tänka tanken. Han började gå längs vägen. Inte förrän han blev omkörd av en Volvo full med finniga fjortisar insåg han att han befann sig i Malå. Den här dagen skulle sluta i katastrof om inte han tog sig därifrån ögonblickligen! Han vinkade till sig volvon med de finniga fjortisarna, något han aldrig gjort om han inte vore så desperat. När volvon åter närmade sig insåg Gert att det var en epa-traktor. Nåja, det fick duga, som sagt hade paniken tagit överhanden. Gert frågade kraterfejsen om de ville köra honom någonstans, bort från den hemska platsen. De funderade en stund. Sedan nickade de, flinade tandställningsflin och sa: "hoppa in din jävel!". Resan började förskräckligt. Gert höll i sig allt vad han kunde i stolsryggen för att inte falla in i den högst motbjudande fjortisen vid sidan av honom. Snabba svängar och galen rallykörning tog honom tillslut ut på en skogsväg. Fjortisarna kastade ut Gert ur bilen och lämnade honom åt sitt öde.
Gert såg sig omkring, och överallt var det bara träd och åter träd. Han ropade, men det enda svar han fick var ett eko. Han började planlöst vandra omkring i hopp om att hitta någon eller något som kunde hjälpa honom. Plötsligt föll han ner i en stor grop, säker tio meter djup!