Och här kommer del 4:
Författare:
Emilia Pettersson
Anna Långberg Ranstad
Ewa-Mari Hedman
Linnea Forsgren
Anton Stjärnbrandt
Kajsa Karlberg
När Gert tillslut vaknade upp blev han väldigt chockad. Alla hade sam
lats omkring honom och bara stod och skrattade. Jordgubbsmannen befann sig 5 cm från Gerts ansikte och försökte få liv i honom. Usch, vilken andedräkt! tänkte Gert. Han puttade bort Jordgubbsmannen och började sakta men säkert att ta sig ut ur folksamlingen. Jag måste bort tänkte han. Gert stod helt enkelt inte ut längre. När han gick ut genom dörren hörde han Anders Lundins röst: "jaha, kära tävlande, vem ska nu raka våra armhålor?".
lats omkring honom och bara stod och skrattade. Jordgubbsmannen befann sig 5 cm från Gerts ansikte och försökte få liv i honom. Usch, vilken andedräkt! tänkte Gert. Han puttade bort Jordgubbsmannen och började sakta men säkert att ta sig ut ur folksamlingen. Jag måste bort tänkte han. Gert stod helt enkelt inte ut längre. När han gick ut genom dörren hörde han Anders Lundins röst: "jaha, kära tävlande, vem ska nu raka våra armhålor?".Gert gick genom den mörka korridoren, halt och eländig. Han vald
e klokt att inte gå åt det håll han kom ifrån tidigare. Frågan är dock om det var så klokt. För i korridorens slut stod de finniga fjortisarna, beväpnade med Clearasil som de använde dagligen emot sina finnar. Gert blev träffad av en stråle rakt i ögat som sved något så grymt. I ren panik sprang han in på närmaste toa där han ertappade Jordgubbsmannen med att lukta på en av Gerts kalsonger. Gert blev givetvis förbannad. Vad i helvete gjorde hans sprollans nya CK-kallingar i händerna på Jordgubbsmannen?! Jordgu
bbsmannen flinade. Gert slet åt sig kalsongerna och smällde igen dörren. Nu skulle han hitta en väg bort från allt det här. Fjortisarna var försvunna (tack och lov), så kusten var klar.
e klokt att inte gå åt det håll han kom ifrån tidigare. Frågan är dock om det var så klokt. För i korridorens slut stod de finniga fjortisarna, beväpnade med Clearasil som de använde dagligen emot sina finnar. Gert blev träffad av en stråle rakt i ögat som sved något så grymt. I ren panik sprang han in på närmaste toa där han ertappade Jordgubbsmannen med att lukta på en av Gerts kalsonger. Gert blev givetvis förbannad. Vad i helvete gjorde hans sprollans nya CK-kallingar i händerna på Jordgubbsmannen?! Jordgubbsmannen flinade. Gert slet åt sig kalsongerna och smällde igen dörren. Nu skulle han hitta en väg bort från allt det här. Fjortisarna var försvunna (tack och lov), så kusten var klar. Gert hamnade på skogsvägen igen och började gå. Han hittade en sjö där han tog ett dop
p för att tvätta av sig all jordgubbskräm. Men ve och fasa, han var inte ensam i sjön! När Gert simmat ut till mitten av sjön kände han något komma uppslingrande längs hans ben. Vattnet var så mörkt så han kunde inte se vad det var, han stelnade till av rädsla. Det var något som han inte kunde sätta fingret på. Fort som attans började han ge sig tillbaka till land. Plötsligt var det något som drog ner honom i djupet. Han lyckades tillslut återfå kontrollen och simmade panikartat upp till ytan, men det slingrande, ja vad det nu var för något ville inte ge upp.
Nej, nu jävlar i min lilla låda, tänkte gert. Han tog i för kung och fosterland och lyckades komma in mot stranden, han fick tag i en gren och drog sig med hjälp av den upp på land. Det slingriga djuret väste och försvann ner i djupet. Men vad är det här??? tänkte Gert. Har jag en tripp på syra? Heroin, det här kan inte vara verkligt. I samma ögonblick kände han den där lukten igen, alldeles för välbekant vid det här laget. Jävla jordgubbskräm! Gert såg sig omkring för att se varifrån lukten kom.
p för att tvätta av sig all jordgubbskräm. Men ve och fasa, han var inte ensam i sjön! När Gert simmat ut till mitten av sjön kände han något komma uppslingrande längs hans ben. Vattnet var så mörkt så han kunde inte se vad det var, han stelnade till av rädsla. Det var något som han inte kunde sätta fingret på. Fort som attans började han ge sig tillbaka till land. Plötsligt var det något som drog ner honom i djupet. Han lyckades tillslut återfå kontrollen och simmade panikartat upp till ytan, men det slingrande, ja vad det nu var för något ville inte ge upp.Nej, nu jävlar i min lilla låda, tänkte gert. Han tog i för kung och fosterland och lyckades komma in mot stranden, han fick tag i en gren och drog sig med hjälp av den upp på land. Det slingriga djuret väste och försvann ner i djupet. Men vad är det här??? tänkte Gert. Har jag en tripp på syra? Heroin, det här kan inte vara verkligt. I samma ögonblick kände han den där lukten igen, alldeles för välbekant vid det här laget. Jävla jordgubbskräm! Gert såg sig omkring för att se varifrån lukten kom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar